Närings-rekommendationer som grund för daghems- och skolmaten
De största utmaningarna i finländska barns matvanor är en för liten mängd grönsaker och ett för stort intag av socker och salt samt andelen hårda fetter. Näringsrekommendationerna har beaktats vid måltiderna i skolor och daghem, men varje barn ansvarar för hur han eller hon fyller sin egen tallrik.
I Åboregionens skolor och daghem får barn dagligen hälsosam och näringsrik mat. Matlistorna är baserade på näringsrekommendationerna: måltidsrekommendationen för förskolepedagogik 2018 och den ett år tidigare uppdaterade skolmatsrekommendationen har sammanställts av Statens näringsdelegation. Rekommendationerna styr verksamheten ända från livsmedelinköpen till planeringen av matlistorna. I själva verket uppfyller 80 procent av måltiderna i skolor och daghem kriterierna för Hjärtmärket.
– En av de viktigaste kriterierna är den totala mängden fett och salt. Många undrar varför skolorna alltid erbjuder endast fettfri mjölk och vegetabiliskt margarin som pålägg. De är baserade på näringsrekommendationerna, som vi följer mycket noggrant, berättar Arkeas näringsexpert Maarit Ketola.
De största utmaningarna vad gäller finländska barns näring är i allmänhet desamma som för vuxna. Vanligtvis ansvarar vuxna för familjens matförsörjning och gör hemmets matval. Samma näringsutmaningar gäller oftast hela familjen. Det finns relativt lite forskning om finska barns matvanor. Man vet att kosten för ett barn under ett år är närmare rekommendationen, men när barnet fyller ett år och börjar äta från samma grytor som resten av familjen, börjar kostens kvalitet sjunka. Dessutom vet man att barn i dagvård har en mångsidigare och hälsosammare kost än barn som vårdas hemma.
UTMANING 1: FÖR MYCKET HÅRDA FETTER
Barn bör få mer mjuka fetter från kosten. Förutom i fisk finns mjuka fetter bland annat i vegetabiliska oljor, men i de flesta familjer vet man kanske inte hur ska man använda dem mångsidigt eller tillräckligt. Förändringen kan enkelt göras genom att börja använda finsk rybsolja i matlagningen och använda vegetabiliskt margarin på brödet. Salladsdressingen är enkel att själv blanda ihop av rybsolja, kryddor och citron- eller limejuice.
– Användningen av olja kan ökas och göras mångsidigare genom att på tallriken välja grönsaker marinerade i olja och ugnsrotsaker. Fisk är också en bra källa för mjuka fetter, men få familjer äter ändå fisk två till tre gånger i veckan.
Enligt Ketola behöver finländarna en uppryckningskampanj om användningen av fetter, eftersom fettkvaliteten har gått i en mer oroande riktning. Hon uppmuntrar alla att tänka på vilka saker som upprepas i vardagens måltider och hur de skulle kunna ersättas med hälsosammare val.
– Men ingenting är svartvitt. Flexibilitet ska och får förekomma.
UTMANING 2: FÖR MYCKET SALT OCH SOCKER
Barn, liksom vuxna, föredrar sött framför salt. Man får det redan med modersmjölken. I näringsrekommendationerna fastställs att andelen socker bör understiga tio procent av det totala energiintaget. Barn får vanligtvis socker från safter, men dessutom kan dolda sockerarter hittas i till exempel smaksatt yoghurt och fil samt i mellanmålsprodukter. Produkter riktade mot barn kan vara riktiga sockerbomber.
– Det lönar sig att köpa naturlig fettfri yoghurt och söta den själv med till exempel bär, bananer och fruktpuré, tipsar Ketola.
Att minska mängden salt är en stor utmaning för både barn och vuxna. Det rekommenderade saltintaget per dag för vuxna är fem gram, för barn under ett år rekommenderas inget tillsatt salt och för barn i lekåldern är den dagliga rekommendationen 3–4 gram. Enligt Ketola överskrids intaget lätt. Även om mängden salt som tillsätts vid matlagningen är måttlig, kan dolt salt hittas till exempel i bröd, köttprodukter, ostar och färdigmat. Hjärtmärket uppmanar dig att bland annat vad gäller salt välja en produkt ur produktgruppen som har låg salthalt. Observera dock att Hjärtmärket är ett kommersiellt kriterium, vilket innebär att produkter utan märket, men som uppfyller kriterierna också kan hittas i butikerna. Då är det bra att fästa uppmärksamhet vid förpackningsbeteckningar och uppgifterna om produktens näringsinnehåll.
UTMANING 3: FÖR LITE GRÖNSAKER
Finländare äter fortfarande för lite grönsaker, frukt och bär. Den rekommenderade mängden är ungefär fem knytnävsstora portioner om dagen. Både vuxna och barn har en hel del att göra för att uppnå den här mängden, eftersom endast cirka hälften av de fem portionerna i genomsnitt uppnås. Växtprodukter bör finnas i dagens alla måltider, och förutom grönsaker och rotsaker räknas även bär och frukt till dem.
– Åtminstone på vintern ska föräldrarna komma ihåg sortimentet i frysdiskarna. Där finns enkla, snabba och billiga alternativ för att öka mängden grönsaker i vardagsmaten, tipsar Ketola.
Eftersom maten som serveras i skolorna och daghemmen baseras på rekommendationerna har de ovanstående utmaningarna lösts av Arkeas yrkeskunniga personal. Stegen är alltså i ordning, men varje barn ansvarar självt för hur han eller hon sätter ihop innehållet på tallriken. I högstadiet äter barn i genomsnitt dåligt, i lågstadiet och gymnasiet bättre.
– Matuppfostran är en stor del av näringsrekommendationerna, vilket innebär att hälsovårdare, lärare och annan personal spelar en stor roll i att hur man följer dem. De vuxna som ansvarar för barnets vård- eller skoldag bör tillsammans säkerställa att barnen deltar i måltiden och vet hur man väljer en tillräcklig måltidshelhet enligt tallriksmodellen. Med andra ord är din egen inställning och vägledning av stor betydelse, säger Ketola.
Se måltidsrekommendationerna av Statens näringsdelegation (Mat ger hälsa – Finska näringsrekommendationer och Vi äter och lär tillsammans – rekommendation för skolbespisningen) på Livsmedelverkets webbplats www.ruokavirasto.fi/sv/